Göran Hägglund slickar åt höger. Eller uppåt?!
Göran Hägglund skriver på dagens DN-debatt att det var brist på kristna värderingar som ligger bakom den pandemiska skuldkrisen som för närvarande pågår. Se vad jag skrivit här om skuldkriser.
Hägglund skriver bland annat
Krisens upplopp har inte präglats av sådana kristna värden som benämns måttfullhet, förvaltarskap, ödmjukhet, ansvarsfullhet, pålitlighet och ärlighet.
Det går snabbt att konstatera att händelser som invasionen av Irak, pedofilskandaler, angrepp mot homosexuella som ännu pågår, inkvisition, korståg och kvasiutrotning av sydamerikanska indianer med mera inte prägats av sådana kristna värden. Ändå är samtliga av ovan nämnda gärningar utförda av grupper av människor och organisationer som till övervägande del bestått av personer som är eller har varit kristna.
Vare sig det handlar om att spekulera bort sparkapital eller om att försätta stater på gränsen till bankrutt så är det uttryck för samma sak. Känslan av ansvar för framtida generationer har ersatts av en bekymmerslös, lättsinnig otålighet att maximera nyttan för dagen.
Här undrar man ju också. Vilket land var det som initierade finanskrisen? Man brukar tala om det relativt sett tokkristna USA. Vilket land går det sämst för just nu? Man brukar tala om Grekland, också det ett land som är starkt präglag av kristendomen. De andra krisapostlarna som nämns är Irland, Spanien, Portugal och Påvens ”hemland” Italien. Hyfsat kristna länder. Sverige, ett av de minst religiösa länderna i världen, anses vara en av de stater som klarat sig bäst genom krisen.
Göran Hägglund är måttfull, förvaltande, ödmjuk, ansvarsfullt, pålitlig och ärlig. Och kristen.
Jag skall vara snäll mot er som inte håller med mig och ge er ett argument: att det finns en rad praktiska exempel på att det inte går att göra någon koppling mellan kristendom och måttfullhet, förvaltarskap, ödmjukhet, ansvarsfullhet, pålitlighet och ärlighet gör inte att det är kristendomen som sådan det är fel på. Om ni godkänner det argumentet måste ni dock också godkänna att kommunism inte är fel, ”även om det inte fungerar i praktiken”. Annars är ni inkonsekventa.
Det där med ”fungerar inte i praktiken”-argumentet kan dock göras gällande mot såväl kommunism som kristendom. Det kan vara svårt att förstå varför Göran Hägglund väljer en så svag argumentationslinje när han skall kandidera för att bli återvald som partiledare för kd. Min kritik är uppenbar, den är enkel och kräver inte mycket eftertanke. Det lär också bli den praktiska reaktionen mot artikeln: ”är inte det där att kasta sten i glashus?”.
Om man istället ser det från perspektivet att kristdemokraterna med sina få procent är ett nischat parti som följer samma väljarraggarlogik som på raggning krogen: det gäller att sticka ut så att ett fåtal fastnar i nätet. På med den turkosa skjortan: det handlar inte om att nå ut till massorna, för du kan inte ligga med alla på hela stället. Det är sossarna och moderaternas jobb att falla för grupptryck. Många talar om att vänstern framför en politik med utgånget datum. Samma gäller kd. För att vinna väljare hos de extremt små fragment som kristdemokraternas idéer har gehör behövs en radikalisering. Annars får man förlita sig på de så kallade sympatirösterna under nästa val. Göran Hägglund, som tar kristendomen i munnen på ett sätt som får en att tro att det är 1911 och inte 2011, vet mycket väl att han flirtar med ”högerfalangen”. Den högerfalang som anses tillhöra Odell. Det finironiska i kråksången är att det är Göran Hägglund själv som ”förnyat” Kristdemokraterna från att vara ett tydligt kristet parti med Alf Svensson till att idag vara ett, tja, jag vet inte riktigt.
Hur jag än läser artikeln kan jag inte göra någon annan tolkning än att Hägglund tänker strategiskt. Han vill stjäla högerfolket inom kd. Han slickar åt höger eller möjligen uppåt om Gud mot förmodan finns just där och om nu Gud mot förmodan är kristen. Han vill inte övertyga mig och de andra uppskattningsvis 95 % som är kritiska nog att inse att det inte är brist på några jävla kristna ideal som orsakat den ekonomiska krisen. Brist på ideal, visst, men de egenskaper han räknar upp är väl mer eller mindre typiskt för varje gängse morallära. Vad skall vi med Jesus till? Kan vi inte vara måttfulla, förvaltande, ödmjuka, ansvarsfulla, pålitliga och ärliga utan honom? Vad gjorde folk innan kristendomen?
Innan ni håller med mig för mycket rekommenderar jag att läsa artikeln i sin helhet. Jag har ju endast plockat ett par citat från artikeln som för övrigt handlar om en hel del annat. Det rör sig dock inte om lösryckta citat även om de endast är en del av en större helhet.
Mer av mig om kd-krisen (och Marcus Birro): ”Kristdemokrater eller …demokrater?”, ”Odell kör på som en gris i en pôse!”, ”Cirkus Birro närmar sig sin Grande Finale!”, ”Marcus Birro blir hemlös!”, ”Marcus Birro: Kristdemokraternas illojalaste partiledarkandidat”
Fler artiklar på samma ämne: Expressen, Aftonbladet, DN, GP, SvD, BTFler artiklar: SVT, SVT, SVT, SVT, SVT, SVT, SR, SR, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, Aftonbladet, Aftonbladet, Expressen, Expressen, DN, DN, DN, GP, GP, BT, SR, SR, SR, SR, SR,
Andra bloggar: ”Sossar i snålblåst, ekonomiskt sinnade kristdemokrater och en rodnande utrikesminister”, ”Hägglund borde läsa Marx”, ”Egennyttas system – egoismens ideologi”, ””Brist på kristna värden är det som ligger bakom skuldkrisen””, ”Skuldkrisen: Zombie nej. Troll nej. Kunskap ja.”, ”Svammelakuten! En ny opinionsbildande idé kläckt av oss!”, ”Svammelakuten! En ny opinionsbildande idé kläckt av oss!”, ”Predikaren 1:18”
